torsdag 19 juli 2012

Motion, massage och störtregn

Idag hade den väna hustrun tid hos Mrs Umpron för massage och vi beslutade oss för att parkera moppen vid Jacks och sedan gå efter stranden till Mrs U. Fram och tillbaka skulle det bli ett bra motionspass då det tar en knapp halvtimme (eller för att vara mer exakt drygt 25 minuter) att gå dit. Stranden återigen är helt enastående bred och plan att gå på. Undrar faktiskt vart allt vatten tagit vägen. Kanalen utanför huset är också nästan helt torrlagd hela dygnet nu.
Vi kom fram till Mrs U. i tid och den väna tog plats på bordet. "Papa massage too?" frågade dottern. "No, no, thank you", thaimassage är ingenting för mig. Eder Tillgivne lever fortfarandet med traumat från två år tillbaka när jag skulle få thaimassage och massösen hade gett sig fan på att få min stålhöft att vara lika flexibel som den naturliga höften. Den brottningsmatchen glömmer vi aldrig. "Men Du kan ju ta oljemassage" brukar den väna inflika men inte heller detta tilltalar mig. De gånger jag gjort detta har det alltid blåst sandstorm på hemvägen och kroppen blivit som ett 7:ans sandpapper och vem skulle väl vilja vänslas med ett 7:ans sandpapper om det nu skulle bjuda till. Den risken tar man aldrig i min ålder. Så massage är alltså ingenting för Eder Tillgivne och i stället blev det en lur på solsängen medan den väna knådades uppifrånoch ned och tillbaka igen ett flertal gånger. Någon risk för att bränna den ömtåliga huden fanns inte för solen fanns någonstans under ett väldigt tjockt molntäcke.
Detta molntäcke tömde sedan sitt innehåll på oss under promenaden tillbaka till Jacks.
Hälsar
Eder Tillgivne

PS
Om någon värderad läsare frågar sig varför det numera inte finns några bilder i bloggen så beror detta på att husets bredband, som vi nu använder under denna korta vistelse här, är alldelels för långsamt för att ladda upp bilder. Även om en bild, som det brukar beskrivas, säger mer än tusen ord så får vi nöja oss med de ord Eder Tillgivne plitat ned i texten.
DS

1 kommentar:

Lotta sa...

Jan, det räcker gott med text när den är så spirituell som din...