Nu börjar Eder Tillgivne att se dagens ljus igen efter att ha drabbats av Montezumas hämnd = den första matförgiftningen någonsin i detta land - för mig vill säga. Ett dygn med många tjurrusningar från sängen till toaletten, där jag efterhand blev sittande i timmar så ömkligt lidande som bara en karl kan ha det (citat från den Väna).
Nu börjar som sagt dagen gry igen och livet återvänder sakta i takt med att kurrandet i magen avtar.
(Montezuma II var Aztekernas härskare och levde mellan 1465 och 1520 men vad bryr man väl sig om det när man sitter där på brusfotöljen och mår pyton.)
Hälsar
Eder Tillgivne
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Stackare... hade du inga magsjuketabletter?
Eller hjälpte de inte?
Linda
Vojne, vojne, det lät ju inte kul! Han verkar väldigt mobil den där Montezuma, brukar inte han hålla sig i Sydamerida? Du får tala till honom i sträng ton och säga att detta duger inte. Då skall du nog klara dig från eländet i fortsättningen.
Stackars dig, det kan inte ha varit kul att förvandlas från en stark karl till en jämrande man. Magsjuka är vidrigt, det tycker nog alla man som kvinna och då känner man sig inte så kaxig. Krya på dig!
Montezuma låter otäckt, men jag (ingvar)försökte övertyga min Väna att jag hade dysenteri för ett antal år sedan utan framgång oavsett var jag befann mig och hur länge - frånvarande var jag i vart fall.....men vad hjälpte det!
EvaIngvar
Skicka en kommentar