Så fruktansvärt nervöst

Nu har Eder Tillgivne hämtat sig så mycket att jag kommer ihåg lösenordet till den här bloggen och därmed kan skriva ett nytt inlägg.
I förrgår hade jag en s.k. "blind date" med halva min fan-club, som den väna hustrun och jag bjudit in till solnedgång på takterrassen med drink och tilltugg. (Det är bäst att ha den väna med på sin sida när man genomför blind dates i min ålder.)
Eder Tillgivne gick och vankade mest hela dagen innan mötet skulle ske och nervositeten steg efterhand. "Hur gör man när man träffar sin fan-club?" Ja, inte vet jag för det har jag aldrig gjort förr.
Min beslutsamhet, som är en av Eder Tillgivnes mest framträdande egenskaper ibland, kom nu till uttryck genom att jag knallade ned till grannen utefter stranden - Kjell Bergkvist - skådisen Ni vet som bl.a. kört "Ladies night" med ett antal andra snygga karlar. Han om någon måste ju veta hur man ska hantera en fan-club. (Har jag förresten berättat att min fan-club till 100% består av damer?)
Kjell var mycket tillmötesgående och gav mycket konkreta råd: "Ta dem rätt upp och ned med ett skamgrepp lite här och där så är saken klar sedan." Tack Kjell! Nu vet jag precis hur jag (inte) ska göra och det är mina föräldrars puritanska uppfostrans fel. (Nu förstår jag dessutom varför Eder Tillgivne aldrig fått förfrågan om att vara med i Ladies Night.)
Klockslaget närmade sig och Eder Tillgivne åkte för att köpa is i affären till att kyla dryckerna med på taket och då blev något väldigt fel. Den något disträa beställningen av is i affären medförde att innehavaren tittade länge på mig och fösvann sedan in bakom affären och var borta en lång stund. Så kom han släpande på nästan en halv kubikmeter is i plastkassar, som jag för skam skull inte kunde vägra att ta emot.
Det blev dagens stora underhållning, för de bybor som befann sig vid affären just då, när Eder Tillgivne skulle få upp en halv kubikmeter is på moppen. Till sist gick det och få fast kassarna mellan benen och så bar det av hemåt. Vid hemkomsten var Eder Tillgivne djupfryst från midjan och ner och nu började det dessutom att dra ihop sig till mötet med fan-cluben på taket. Som tur är så kommer också supporterklubben till fan-klubben, klipporna Gunilla och Gustaf, att komma så det ska nog ordna sig i alla fall.
De djupfrysta lemmarna började så småningom bli böjbara igen så mycket att jag kom i byxorna och tur var väl det. Hur skulle det se ut om jag skulle träffa min fan-club utan byxor?
Så, plötsligt står de här. Dessa underbara människor med en så utsökt smak att de velat ingå i min fan-club.





Vi drack hitburen champagne och en hel del annat också och hade underbart trevligt. Det Du Kjell, man kan faktiskt ha trevligt utan skamgrepp.
Därefter störde vi de övriga gästerna på KAEWs restaurant med våra glada skratt medan vi åt en utsökt middag.
Det var ju faktiskt inte farligt alls att möta sin fan-club så nu kan Ni bara slå en signal om Ni vill ha något råd om hur Ni ska möte Era fans för här finns det nu en gedigen erfarenhet, ska jag säga.

Hälsar
Eder Tillgivne
Jan