torsdag 17 november 2011

Baklås

En granne firar bröllopsdag idag och vi är inbjudna på middag med skumpa på vår fina takterass med himlen som tak. Underbart för det är en så vacker kväll med solnedgång över Burmabergen och strax kommer himlen att beströs med miljoner diamanter. Vi ha just klätt upp oss lite dagen till ära och med fem minuter tillgodo till utsatt tid knallar vi iväg. Promenaden blev dock inte så lång för ytterdörren hade gått i baklås.
"Jag får inte upp dörren", klagar den väna hustrun och hennes riddare skrider då omdelebart till undsättning. Han vet minsan hur man gör när kvinnfolk kommer till korta. MEN!
Inte ens Eder Tillgivnes stora tekniska begåvning räckte för att vi skulle komma ut.
Hur gör vi nu? Första tanken var att med hög fart placera Eder Tillgivnes dryga deciton mot dörren och forcera densamma med våld. Skumpan väntade ju på andra sidan uppe på takterassen så att offra dörr och några karmar kändes som ett rimligt offer.
Men å andra sidan kanske man först skulle försöka med lite mindre våldsamma metoder. Vi ringer den firande grannen och denne kommer förbi och åtar sig att larma vakten för hjälp. Fråga är bara hur man gör när man larmar vakten, som inte kan ett ord engelska. Jodå, det gick bra. Bruden gick ned och tog honom i den s.k. hampan och ledde honom fram till dörren och så småningom gick det upp för honom vari problemet bestod. Då försvann han och efter en stund kom han tillbaka med en jättelik nyckelknippa för här skulle det låsas upp rejält. Eftersom inte vår egen nyckel fungerade så blev ju i varje fall inte vi så förvånade när ingen annan nyckel heller fungerade och efter att han prövat alla nycklarna försvann vakten igen.
Frågan är varje gång: "Kommer han igen eller gick han och lade sig?" Jodå, efter en lång stund kom han tillbaka med ytterligare en thailändare som kunde lika mycket engelska som han själv och nu började det bankas och slås. Plötsligt efter långt svettigt arbete går dörren upp och vi är befriade och skumpan och maten fanns kvar.
I natt sover vi med öppen dörr för vi törs inte stänga den igen och imorgon åker Eder Tillgivne upp i byn till Clas Olsson (byns rörigaste diversehandel kallas så) och köper ett nytt dörrlås.
Vi fick en lite försenad men ändå mycket trevlig kväll på taket med skumpa, god mat och trevlig samvaro och brudparet kommer aldrig att glömma just denna bröllpsdag med visst förhinder.

Hälsar
Eder Tillgivne

1 kommentar:

Lotta sa...

Vilket äventyr! Vilken tur att det fanns skumpa kvar!